Bromsbelägg till ditt fordon

Den viktigaste säkerhetskomponenten och förbrukningsdelen av alla: bromsbeläggen

Bromsbeläggen är de viktigaste säkerhetskomponenterna och förbrukningsdelarna i en bil. De försäkrar dig om att bilen saktas ned när du trycker ned bromspedalen. Tillverkningen och konstruktionen av bromsbeläggen uppfyller alltid de högsta standard. Med tanke på hur mycket de används så är de relativt billiga. I denna artikel kan du läsa allt som du behöver känna till om bromsbeläggen.

Dold plats, livsviktig funktion

Bromsbeläggen i skivbromsar sitter bakom hjulfälgen. De installeras i bromsoket. Bromsskivan roterar mellan bromsbeläggen. Trumbromsar är också utrustade med bromsbelägg. Dessa kallas för bromsskor på grund av deras form, men ett mer korrekt använt uttryck är bromsbackar vilket vi kommer att kalla dem i denna artikel.
Bromsbeläggen installeras i bromsoket. Monteringen låter dem förflytta sig åt ett håll: mot bromsskivan och tillbaka. När du trycker ned bromspedalen så bildas ett hydrauliskt tryck som trycker ihop bromsbeläggen med hjälp från bromsokens kolv som håller fast den roterande bromsskivan mellan dem. Detta leder till att friktion bildas vilket får bilen att sakta ned. Varje gång du bromsar, slits materialet i bromsbeläggen.

Så fungerar trumbromsar och skivbromsar

Bromsbackarna är komponenter som brukade användas som standard ihop med trumbromsen. På grund av tyngre och mer högpresterande bilar så är denna bromsteknologi inte längre tillräcklig. Trumbromsar är mycket pålitliga men de tenderar att gå sönder plötsligt vid överhettning. Skivbromsar är mycket mer värmetåliga. Därför installeras trumbromsar bara på bakaxeln idag. I större lyxbilar används de endast som parkeringsbromsar. På de flesta moderna bilarna installeras enbart skivbromsar på alla axlar.

Skrapljudet innebär att du har agerat för sent

Ett utslitet bromsbelägg ger ifrån sig höga skrapljud. När friktionsmaterialet är helt utslitet börjar bromsskölden gnugga mot bromsskivans metall vilket bildar ett typiskt buller som inte låter som det vanliga bromsljudet. När detta inträffar så brukar bromsarna vara trasiga. Då är bilen inte längre säker för bruk i trafiken och får då inte längre köras utan bör omgående uppsöka närmsta bilverkstad för att få bromsarna reparerade. Att byta bromsbeläggen är billigt och lätt men det ska göras i tid och på korrekt sätt för bästa möjliga resultat.

Bromsar med tidiga varningar

Ibland installeras bromsbeläggen med slitagesensorer för bromsbeläggen. Sensorn larmar då det bara är några få millimeter kvar på bromsbeläggen. Om de slits ut så mycket att sensorn börjar röra bromsskivan så har beläggen nått sin slitagegräns. Du som förare varnas då av en lampa på instrumentbrädan om detta. Då har du tillräckligt med tid att laga dem.

När behöver de bytas ut?

Bilengår igenom besiktningen om bromsbeläggens tjocklek är minst 7 millimeter (9/23 tum) inklusive bromsskölden. Den faktiska tjockleken i själva belägget ska vara minst 2 millimeter (5/64 tum). Om friktionsmaterialet är så pass slitet är det bara några veckor kvar innan du måste byta bromsbelägget. Vi rekommenderar därför att du inspekterar bromsbeläggen och byter ut dem redan när de bara är 10 mm (25/64 tum) kvar, inklusive bromsskölden.

Behöver du byta ut bromsskivan också?

Som tumregel skall du byta bromsskivan vid minst vartannat byte av bromsbeläggen. Att byta bromsbeläggen kräver dock att du inspekterar skivorna noga. Om den redan är utsliten, sprucken eller liknande så måste du byta den, du får aldrig försöka laga bromskomponenter själv. Ytterligare kostnader och tid för att byta bromsskivor är inte dyrt och helt klart värt besväret för att inte slita ut närliggande komponenter under drift.

Priser på nya bromsar

Bromsbelägg och bromsskivor, även i märkeskvalité, är mycket billiga, så välj inte okända tillverkare, det är inte värt besväret. Bra exempel är världens mest sålda bil, VW Golf.
Märkestillverkare tar sällan mer än 20 EUR för en komplett bromsbeläggssats. Därför bör du inte ödsla tid på att försöka hitta billigare produkter än så.